Döskallebågar och Norosjal

Det blev Döskallebågarna tillslut. Nästan alla jag frågade om råd var eniga om att de var snyggast. Och snäll som jag är så gör jag som dom säger...
Men jag är nog nöd, bara lite ovan.

Och sjalen i Unisono från Atelier Zitron och Noro Silk Garden lite. Noro är fint att se på men inte jätteroligt att sticka i. Lite konstigt eftersom jag gillade Noro Silk Garden (utan lite) jättemycket. Men det kanske var en bättre garn/mönsterkombo.
Unisono är jättemärkligt elastiskt. Färgerna och utseendet på garnerna är fina ihop. Men styrseln på garnerna är väldigt olika och blir lite märklig. Kanske därför inte Noro var så kul den här gången.

Mönstret är Ode to Veera. En stickning som nästan stickar sig själv. Frågan är bara om det blev en Emmasjal. Kanske.

Jag behöver mycket av den här slags stickningar nu, men börjar sikta in mig på en kofta.

Men den får vänta till jullovet, för nu känns det som att jag står och balanserar på en tröskel. Jag håller på att falla in i jullovet men jag måste hålla mig kvar i terminen 3,5 vecka till. Jag står där och viftar med armarna och vickar fram och tillbaka.
Lite stressad kanske?

Garnhylla

Att ha en garnhylla där man kan skåda sina fina nystan och härvor är väl varje sickerskas dröm. 

Vi bor litet och trångt, så mina garner bor i korgar och plastlådor i ett förråd. Tja, ganska mycket ligger lite slarvigt runt mitt soffhörn, i eller omkring korgar.

Men på grund av ett bokhylleinköp som rymmer väldigt många DVD:er så fick jag mig en smal CD-hylla, alldeles lagom i det lilla utrymmet mellan soffa och bokhylla.

Här är Alpacagluggen.

Fortsättning följer...

Kvällsunderhållning

I går kväll var Tösen trubadur till kvällskaffet.

Hon sjöng fint om att Alla ska få vara med och Ingen ska vara utanför.

DWYW

EcaDesign-Emma har designat en riktigt genialisk sjal: "Do What You Want". (Kanske var det jag som stramade ihop namnet till DWYW?) Jag är verkligen imponerad av det fantastiska i denna, till synes, enkla sjal. Det ska till 14 knappar, sedan är den helt färdig. Då får ni se fler bilder.

En mil garn!

Jag hade en arbetskamrat som ville sticka, och vi pratade om garntjocklek och garnlängd.
Jag sa att en sjal kan behöva 500m garn och min inre bild visade ett nystan eller en härva tunt garn.
Min väns inre bild visade henne något helt annat för hon utbrast: "En HALV KILOMETER garn!?" Och det är ju också rätt.

Så här ser 600 meter garn ut i mina inre bilder.

Jag började tänka garn utrullat meter efter meter istället för i ett lätthanterligt nystan: "100m, det räcker dit" och 800m, det räcker så långt". Så hittade jag knitmeter.com och började lägga in hur mycket jag stickat. Den lila rutan i högerspalten.
Jag har lagt in siffrorna när mina stickningar är färdiga och har just nu väldigt många meter i pågående stickningar. Så jag vet att jag passerat 10 000 stickade meter.

EN MIL GARN!

Gissar att jag gjorde det redan i september.

När jag kommit upp till 10 000 i min knitmeter så ska jag ha en liten utlottning här på bloggen.
Jag tror att det kan sammanfalla ungefär samtidigt som bloggen firar 5 år den 4 december.

Vantar i vardande

Mina alldeles egenpåhittade vantar med tumkil och lite annat fint.

Jag blir så nöjd!

Mer får ni se när de är klara.

Vantar och sockor

Jag är sugen på att sticka vantar och sockor i växtfärgade 2-trådiga garner.
Väldigt länge har jag varit osugen på att sticka saker som ska vara två, vantar, sockor och ärmar.

Jag gör mönster till ett par vantar, och hittills blir de precis så jag vill ha dem. Och när det går så bra ökar det ju bara på suget att göra en till av samma sort.

Den gula härvan på bilden är 400 meter organic merino. Tror ni att det är lönt att sticka sockor i det? Eller slits det ut av att bara prova sockorna?

Just nu har jag inte heller några som helst problem med att börja på en massa nya stickningar. Vissa saker hamnar längst ner i korgen och blir lite bortglömda. Jag vet att de finns där och inte blir stickade på men jag blir inte stressad av det.
Helt rätt inställning allstå!

I omdömesskrivandens tider är det skönt att stickningen bara är rolig och avkopplande och något att se fram emot.

Väljer bågar/ Över min döda kropp

Nåja...
Efter mycket om och men och byte av optiker från ena dan till den andra, så har jag nu nya bågar på hemlån, fast jag egentligen gillar mina gamla.
Undrar om ni tycker något alls om vilka bågar jag bör välja?
De som ligger högst i kurs nu har små dödskallar på skalmarna, vilket jag väl inte är så förtjust i. Men jag måste kanske bortse från det.

När jag tänker efter, vilket jag i vanliga fall undviker att göra, inser jag att jag börjar bli vuxen, eller äldre, eller till och med gammal?
Glasögonmodet har gått runt ett varv nu.
De här är väldigt lika mina första bågar jag köpte för mer än 20 år sedan...
Här är alternativen. Döskallebågar vs. Efvabågar.

Efvabågar:

 Dödskallebågar:

Undrar om det verkligen står "Över min döda kropp" på glaset när jag får mina riktiga?

 Jag ser ju helt klart nöjdast och gladast ut när jag bär döskallebågarna. Men bry er inte om det!

Uppdatereat: Nu när jag se mig själv på bilderna tycker jag att glasögonen ser förskräckligt stora ut. (Jag ser ju vindögd ut på en bil...) Jag är ju förstås van vid mina gamla och vill förnya mig lite.

Tösens nya halskrage

Jag fick garnet i presentpåsen på stickeventet i Habo.
Perfekt till en halskrage tänkte jag och så blev det.
Tösen tyckte väl inte att det var så rolig färg på den, men gillar den ändå!