Först fick vi träffa de stora getterna. Det var Anna, Astrid, Barbro, Ann-Sofie, Charlotte, Peter, Astrid... Ja, alla getter och killingar har namn och folket på gården har god reda på vem som är vem.
Sedan fick barnen hjälpa till med matning av de allra sötaste killingarna som var väldigt ivriga och glada i barnen.
Ivriga och glada i barn. Sa jag det!?
Här står de stora getterna på rad för mjölkning.
Vi fikade i en gethage med de allra trevligaste getter som ville vara med på allt. Gärna äta lite på våra väskor, jackor och mackor. De var inte blyga alls.
Vi kan också meddela att getter inte alls luktar illa, om någon nu tycker det. Den fräna getiga lukten står baggen för när han ska piffa upp sig för getdamerna. Då kissar han nämligen på sin päls och i ansiktet för att bli riktigt snygg. Och damerna tycker att han är så läcker då.
Här är min kompis Pernilla. Hon gillade min håruppsättning så mycket att hon drog ut den... Hon var också väldigt intresserad av, eller mumsade på, sjal och tröja jag hade runt halsen.
Till sist blev det lite mer kel med lite lugnare, mätta och trötta killingar.
Här är killingen Emma.
Så klart köpte jag med mig några ostar hem!
