Alltså, just nu känner jag mig inte stressad. Har lite ont i nacke och rygg.
(Hade inflammation i ett muskelfäste för ett tag sedan. Det känns ungefär lika, men ändå inte.)
Jag hade inte kommit på att det var stress. Var mer inne på fel kudde, dålig stickställning eller för dålig kondition. Det kanske är det med.
Men med hjälp av kollegor och omständigheter så förstår jag att det är just vad det är. Stress.
Jag som är så lugn...
Som sagt: Jag känner mig inte stressad. Jag trivs bra med tillvaron. Men det är klart, om jag tänker efter så har det varit mycket att göra och tänka på ett tag.
Jag förstår då att man kan gå in i väggen utan riktig förvarning. Bara så där pang bom.
5 kommentarer:
man måste se upp och lyssna på kroppen, det är så lätt hänt att man bara kör på, ibland blir jag tom stressad över stickningen
Den där väggen, den kommer i en rasande fart när man minst anar det.
Likväl som kudde, stickning och kondition så ska jag dela med mig av mina egna diagnoser innan allt brakade.
Magont och illamående - Nej Sarah, det är inte de nya järntabletterna från blodgivarcentralen.
Svimma lite här och där - Nej Sarah det beror inte på lågt blodtryck.
Dåligt närminne (eller inget alls) - Nej Sarah, det beror inte på att du är disträ.
Läsproblem, bokstäverna lever ett eget liv - Nej Sarah, det är inte ett synfel.
Yrsel - Nej Sarah, det beror inte på att du lämnade blod för månader sedan.
Viktnergång ca 8 kilo - Nej Sarah, man går inte ner 8 kilo på två veckor utan att göra något.
Och nej, det är inte normalt att ha hörselkåpor på sig när man dammsuger för att man håller på att gå sönder av ljudet.
Osv osv.
Nu (efter flera år)kan jag skratta åt allt detta som jag vägrade att ta till mig. "För det händer ju bara andra, INTE mig i alla fall.
Så lyssna lite på vad kroppen vad säger och ställ inte egna diagnoser. Du ser ju här ovan hur tokigt det ser ut med facit i hand :)
Gör en bra dag, Sarah
Jag trodde själv att den där väggen var för arbetsskygga eller veklingar, tills dess att den träffade mig med full kraft, nu för många år sedan. Jag har dock inte enbart lärt mig av läxan!
Var väldans rädd om dig! Det finns bara en som du!
Skicka en kommentar